Det förra inlägget innehöll ett smärre raljerande kring Goose Island Bourbon County Stout, det kanske mest trendskapande ölet i den moderna fatlagringsrevolutionen. Häromdagen testades ölet i en vertikal - eller, vertikal kanske är fel ord eftersom receptet ändrats mellan årgångarna. Exempelvis innehåller 2011 års version 14,5% alkohol, där 2008:an "endast" ligger på 13%.
.JPG)
Som synes från denna alltför medelmåttiga bild är ölerna närmast identiska till utseendet: svart, tjock, kladdig vätska med ett ytterst sparsamt, mörkt beigefärgat skum. Doften skiljer sig däremot en del. När 2011:an är lätt spritig och med en närmast brutal släng av bourbon, dill och ek, så är den äldre betydligt rundare; nästan tillbakadragen och mild med toner som drar åt russin och portvin. Båda har en kraftfull maltbas som ger fina, runda toner av kakao. Den färska har också en antydan till en störande ton av gurka.
I smaken skiljer de sig inte fullt så mycket. 2011:an domineras av bourbon, är lätt spritig och med en del dill och kakao. Detta övergår i en betydligt mjukare eftersmak, där kakaon hänger med och får sällskap av en trevlig vaniljton. Det äldre ölet är också aningen spritigt; det har kraftiga toner av bourbon, ek och dill men även några lätt vinösa toner börjar träda fram. Dock tycker jag lite att bourbon och starkvin inte riktigt hör ihop, de skär sig en aning och gör att denna äldre flaska faktiskt inte imponerar så mycket på mig som jag hade väntat mig.
Slutsatsen blir för mig ganska oväntad: jag har en (liten) preferens för den färskare flaskan. En färsk Bourbon County Stout är en bomb av bourbon med en riktigt kraftig imperial stout bakom, och jag tror nog att det är så det här ölet är menat att vara. Jag är dock nyfiken på andra ölnördars erfarenheter av lagrade bourbon-stouter (i relation till lagrad imperial stout överlag, eftersom jag vet att detta är ett ämne som klyver ölvärlden en aning).
Pris: 60 kronor för 2008:an när den köptes, okänt pris för 2011:an.
Tillgänglighet: 2008:an köptes på systembolaget i december 2008. 2011:an fick jag som bonus i ett byte, men den kan förmodligen hittas i Danmark någonstans.
.JPG)
I smaken skiljer de sig inte fullt så mycket. 2011:an domineras av bourbon, är lätt spritig och med en del dill och kakao. Detta övergår i en betydligt mjukare eftersmak, där kakaon hänger med och får sällskap av en trevlig vaniljton. Det äldre ölet är också aningen spritigt; det har kraftiga toner av bourbon, ek och dill men även några lätt vinösa toner börjar träda fram. Dock tycker jag lite att bourbon och starkvin inte riktigt hör ihop, de skär sig en aning och gör att denna äldre flaska faktiskt inte imponerar så mycket på mig som jag hade väntat mig.
Slutsatsen blir för mig ganska oväntad: jag har en (liten) preferens för den färskare flaskan. En färsk Bourbon County Stout är en bomb av bourbon med en riktigt kraftig imperial stout bakom, och jag tror nog att det är så det här ölet är menat att vara. Jag är dock nyfiken på andra ölnördars erfarenheter av lagrade bourbon-stouter (i relation till lagrad imperial stout överlag, eftersom jag vet att detta är ett ämne som klyver ölvärlden en aning).
Pris: 60 kronor för 2008:an när den köptes, okänt pris för 2011:an.
Tillgänglighet: 2008:an köptes på systembolaget i december 2008. 2011:an fick jag som bonus i ett byte, men den kan förmodligen hittas i Danmark någonstans.
Jag har också kvar en 2008. Har inte riktigt vågat dricka den för att jag är rädd att den ska tapppa. Men nu blev jag sugen på att dricka den!
SvaraRaderaEmelisse som fick ut några öl på systembolaget nu gjorde en på Laphroaig fat. Den är riktigt bra, men efter ett och ett halvt år var den lite tråkig.