fredag 30 november 2012

Belgofil kväll

Nyligen samlades en skara människor hemma hos mig för en kväll i Belgisk anda. På schemat stod framför allt moules frites och lambik. Blåmusslorna tillreddes på två olika sätt.



Fräs ett par hackade supersolo-vitlökar och omkring 200 g hackade schalottenlökar tillsammans med några rejäla kvistar färsk timjan och lite hackad persilja i olja i två stora kastruller eller grytor tills löken blivit mjuk. Tillsätt 2 kg musslor till varje kastrull och rör runt någon halvminut. Häll en halvflaska vitt vin i den ena och en halvflaska gueuze (vi använde Drie Fonteinen Oude Geuze) i den andra. Häll i en deciliter mjölk och en deciliter grädde i varje. Sätt på lock och låt koka upp. Låt koka i en minut och det är klart. Servera med pommes frites och en god hemgjord majonnäs.

Lite till min förvåning så gick de ölkokta musslorna åt betydligt snabbare, trots att vi inte bara var ölnördar i sällskapet. Alla var dock överens om att varken ölets eller vinets karaktär lyste igenom särskilt tydligt i rätten. Jag tyckte ändå att de gueuze-kokta musslorna fick en rundare och trevligare smak i allmänhet, och kan helt klart rekommendera det.

Ölen då? Jo, vi radade upp ett gäng flaskor bra spontanjäst öl. Jag tycker att oblandad lambik är en fantastisk måltidsdryck, men tyvärr är det ju ganska svårt att få tag på utanför Brysseltrakten. De Cam Oude Lambiek är dock då och då tillgänglig i Köpenhamn och fick utgöra en av kvällens drycker, men som bilden visar så dracks det en del annat också (även ett par amerikanare fick hänga med).



Till efterrätt gjorde jag något annat Belgien-inspirerat och något jag testat på förut: Chokladsufflé med kriek-sorbet. Detta är mycket enkelt att slänga ihop och fantastiskt gott. Chokladsufflé finns det massor av recept på i kokböcker och på internet. Vad man bör tänka på är dels att kvalitén på chokladen alltid kommer återspeglas i slutresultatet, och dels att inte ta ut sufflén för tidigt ur ugnen, eftersom den då inte har hunnit "stelna" på utsidan utan lätt sjunker ihop. Jag gjorde krieksorbeten på Lindemans Kriek Cuvée René, främst av två anledningar: dels har den en kraftfull och naturlig men inte överdriven körsbärssmak, och dels hade jag en flaska som jag inte kände någon större ångest över att bli av med.

Krieksorbet är fantastiskt enkelt om man har en glassmaskin. Blanda 1 del sockerlag med 2 delar kriek (viktmässigt). Gör sockerlagen genom att blanda 2 delar vatten med 3 delar socker. Koka upp och rör om lätt tills allt socker löst sig. Låt svalna och blanda sedan med kriek. Frys in i glassmaskin. Glass- och sorbetrecept går förstås att experimentera med till stor grad, men tänk på att både socker- och alkoholhalten influerar blandningens fryspunkt och därmed konsistensen på din glass/sorbet.

3 kommentarer:

  1. Musslor ska kokas i Geuze. Försökt övertyga de Klomp ett par år nu.
    Krieksorbet! Jag har tänkt det flera gånger men aldrig gjort det.
    Låter som en lysande kväll!

    SvaraRadera
  2. Visst ska de! Jag är än mer förvånad över att Akkurat inte har några ölkokta musslor alls på sin meny.

    SvaraRadera
  3. Jag kokar alltid mina i Rodenbach Grand cru. Det är riktigt jäkla gott!

    Fint att ni drack min favorit Marshal Zhukov. Om den lagras i något år blir den helt sjukt bra!

    SvaraRadera